Ansvarig utgivare: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
Tillhörande tabeller över 2025 års statistik finns på webben http://statistik.incanet.se/brostcancer/
Data för 2025 redovisas som en interaktiv rapport online. Siffrorna uppdateras två gånger per år, dels i april och dels i september. Sammanställningen innehåller resultat till och med diagnosår 2025 (och 2024 för vissa onkologiska variabler vilka rapporteras med fördröjning). Rapporterna baseras på data som extraherats ur NKBC (Nationellt Kvalitetsregister för Bröstcancer) 2026-09-01. Den interaktiva rapporten nås på http://statistik.incanet.se/brostcancer/.
The yearly report from the National Breast Cancer Register is published as a condensed summary with link to interactive reports http://statistik.incanet.se/brostcancer/. Data is updated twice yearly.
Nya rapporter för PROM-enkäterna EORTC-QLQC30 och EORTC-BR23.
Nya rapporter kopplade till uppföljning genom IPÖ (Individuell patientöversikt).
Nya nyckelindikatorer “Operation till kemoterapi” och “Operation till strålbehandling” (har funnits tidigare men utan målnivåer)
Ny indikator “Utbredning/extent för icke-invasiva opererade fall”
Ny indikator “Endokrin behandling för icke-invasiva fall”
Nationellt Kvalitetsregister för Bröstcancer (NKBC) finns sedan 1 januari 2008.
En grundtanke med registret är att faktorer av betydelse för den enskilda individen med bröstcancer ska belysas.
Nya primära fall av invasiv cancer och cancer in situ hos kvinnor och män registreras; även de som inte blir opererade. Fall med kända fjärrmetastaser vid diagnos registreras men följs i nuläget inte upp i NKBC (blir möjligt då IPÖ får nationell täckning). I NKBC rapporteras antal tumörer per bröst, men tumördata endast avseende den största. Den obligatoriska anmälan till Cancerregistret registrerar däremot uppgifter om flera tumörer per bröst.
Det är frivilligt från patientens sida att registreras i NKBC. Täckningsgraden ligger stadigt nära 100 % vid jämförelse mot Cancerregistret.
Registerdata följer vårdkedjan från diagnos till eventuellt återfall och död. Skillnader mellan sjukvårdsregioner, regioner och vårdgivare kan kartläggas och relateras till aktuella, nationella och internationella riktlinjer samt de kvalitetsmål som ställs upp av specialistföreningar, Nationella vårdprogramgruppen, Socialstyrelsen, EUSOMA och EU. Patientföreträdare finns representerade i Svenska Bröstcancergruppen och i styrgruppen för NKBC.
Kvalitetsindikatorer kan delas in i vad man gör (strukturmått), hur man gör (processmått) och vad utfallet blir (resultatmått). Här rapporteras i huvudsak processmått.
Målnivåerna har i första hand utgått från EUSOMA:s riktlinjer men när dessa saknas har målnivåerna utgått från Socialstyrelsen eller professionen.
Målnivåerna omprövas regelbundet och följer det nationella vårdprogrammet för bröstcancer https://cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/vardprogram/
Rapporten belyser främst den primära handläggningen av bröstcancer (operation, preoperativ och postoperativ onkologisk behandling). Det är genomförd behandling som rapporteras. För onkologiska behandlingar som genomförs under en längre period, exempelvis kemoterapi och målinriktad behandling, sker rapporteringen med tidsfördröjning. Den fullständiga patologirapporten innehåller uppgifter om den bortopererade vävnaden från bröst och armhålans lymfkörtlar. Tumöregenskaper som hormonkänslighet (östrogen- och progesteronreceptorer), tillväxtfaktorer (HER2), histologisk grad, celldelningshastighet (Ki67) och antal friska och/eller cancerangripna lymfkörtlar är huvudsakligt underlag för den postoperativa behandlingsrekommendationen.
De uppföljningsdata som registreras avser postoperativ uppföljning under 5–10 år med avseende på lokalrecidiv och spridd sjukdom. PROM-data insamlas sedan 2020 och insamlas genom web-formulär vid diagnos, och efter 6, 12 och 36 månader.
Data från de sjukhus i landet som primärt handlägger bröstcancer ingår i redovisningen. Enheter som behandlat fem eller färre patienter redovisas inte separat i tabellerna (detta för att enskilda fall inte ska kunna identifieras).
NKBC (National Quality register for Breast Cancer) is functional since 2008. A cornerstone for the register is to demonstrate aspects of clinical relevance to the individual diagnosed with breast cancer.
Newly diagnosed primary cases of in situ and invasive breast cancer are reported to NKBC. The coverage is almost 100 %. Only one malignant lesion is reported for each breast while the National Cancer Register contains information on numbers of malignant lesions in each breast. Register data describes the care process from diagnosis to first event of recurrence, metastatic disease and/or death. Differences on regional, municipality and hospital levels are displayed as is county of residence and notifying hospital. The data relate to national and international guidelines and quality target levels set by the Swedish Treatment guidelines for Breast Cancer, the Swedish Board of Health and Welfare, EUSOMA and EU. Patient representatives are included as members of the NKBC.
Quality indicators can be subdivided into what is done (structure metrics), how it is done (process metrics) and outcome (performance metrics). Predominantly outcome metrics are reported in NKBC, but also data on coverage and lead times.
The reported data mainly highlights the primary management of breast cancer (surgery, preoperative and adjuvant oncological treatment. It is completed treatment that is reported. For oncological treatments that are carried out over a longer period, for example chemotherapy and targeted treatment, the reporting takes place with a time delay. The complete pathology report contains information on biopsy proven tissue (core needle biopsy before preoperative systemic treatment) or from the surgical specimen e.g. from breast and excised lymph nodes. Variables like tumor size, tumor type, receptor status, molecular subtype, lymph node status are pillars for the multidisciplinary recommendations regarding surgery, cytotoxic, endocrine and targeted therapies. The collected follow up data at five and ten years mainly regards endocrine therapy, date of first recurrence and date of distant metastases. Follow up data are incomplete which partly reflect differences in follow up routines. The current report does not report outcome data on recurrences nor on metastatic disease. A work in progress will encompass the trajectory and treatment of metastatic breast cancer cases.
Patient reported outcome (PROM) instruments capture symptoms and breast cancer related problems. PROM was implemented within NKBC in 2020 measuring baseline symptoms, as well as symptoms at follow up of 6,12 and 36 months through web forms.
A brief overview of the data is presented in an interactive report that is updated twice yearly and displayed on the NKBC web page http://statistik.incanet.se/brostcancer/.
All units that treat more than five patients with breast cancer annually are shown in the interactive report. Data can be presented on a national level, by health care region (North, Mid Sweden, Stockholm-Gotland, South East, South, West), by region and by hospital. Limited case selection, for example, on invasive and in situ cancers, tumor subtype, year and age at diagnosis can be performed. Each variable displayed in figures and in tables contains a description useful for interpretation of results.
Registrets styrgrupp har regional representation av bröstcancerspecialister från olika professioner. Deltagande sjukhus rapporterar via det webbaserade kvalitetsregistret till respektive Regionalt cancercentrum, där Stockholm-Gotlandregionen är primärt samordnande.
Registret använder INCA, en nationell generisk IT-plattform för hantering av register https://cancercentrum.se/utvecklingsarbeteutbildning/statistikrapporter/statistik/kvalitetsregister/omincaplattformen.8337.html Anslag för registrets utveckling har sedan 2007 mottagits från Sveriges Kommuner och Regioner.
Uppgifter om styrdokument, manualer och variabelbeskrivningar finns under Dokument på https://cancercentrum.se/diagnosbehandling/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister.7359.html
Uppgifter om registerhållare och styrgrupp finns under Styrgrupp för Nationellt Kvalitetsregister för Bröstcancer, NKBC på https://cancercentrum.se/diagnosbehandling/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister.7359.html
Uppgifter om nationellt stödteam vid RCC finns under Support på https://cancercentrum.se/diagnosbehandling/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister.7359.html
Från exekutiva ledningsgruppen i NKBC: Irma Fredriksson, Johan Hartman, Susanne Ahlstedt Karlsson, Kerstin Sandelin, Antonios Valachis, Linda Adwall, Karolina Larsson.
Från stödteamet RCC Stockholm Gotland: Maja Fahlén, Hanna Rafstedt, Lena Grönlund, Oscar Lidström, Camilla Mattsson
Andel bröstcancerfall (%) för nyckelindikatorer per region (se text under respektive tabell). Datauttag gjort 2026-09-01.
Summary tables with target levels for key indicators from NKBC. Proportion of breast cancer cases (%) and selected variables per region. Data extracted 2026-09-01.
|
Indikator
|
Stockholm
|
Uppsala
|
Södermanland
|
Östergötland
|
Jönköping
|
Kronoberg
|
Kalmar
|
Gotland
|
Blekinge
|
Skåne
|
Halland
|
Västra Götaland
|
Värmland
|
Örebro
|
Västmanland
|
Dalarna
|
Gävleborg
|
Västernorrland
|
Jämtland
|
Västerbotten
|
Norrbotten
|
RIKET
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
55.8 | 73.4 | 66.1 | 66.9 | 68.3 | 65.5 | 66.9 | 62.9 | 76.8 | 64 | 69.6 | 71.3 | 75.8 | 64.3 | 66.1 | 77.6 | 74.2 | 72.6 | 81.5 | 77.9 | 63.3 | 66.3 |
|
99.5 | 98.8 | 99.6 | 99.1 | 99.1 | 100 | 99.1 | 97.7 | 100 | 99.3 | 99.4 | 98.5 | 99.2 | 98.9 | 99.6 | 99.6 | 99.6 | 98.2 | 98.7 | 99.5 | 99.6 | 99.2 |
|
97.3 | 98.8 | 98.5 | 94.5 | 94.9 | 95.2 | 97.7 | 95 | 98.4 | 96.5 | 96.7 | 96 | 92.9 | 98.4 | 99 | 100 | 99.2 | 96.7 | 100 | 95.4 | 98 | 97 |
|
92.7 | 94.7 | 98.8 | 94.8 | 97.1 | 95.9 | 97 | 100 | 94.1 | 98.4 | 95.5 | 98.2 | 98.4 | 98.5 | 97.2 | 99.2 | 100 | 99.5 | 94.8 | 96.8 | 37.5 | 95 |
|
98 | 97.9 | 99.6 | 96.5 | 98.5 | 98.1 | 94.4 | 98.9 | 96.7 | 98.5 | 98.2 | 91.5 | 98 | 95.8 | 98.8 | 100 | 92.6 | 94.7 | 72.7 | 99.5 | 100 | 96.3 |
|
98.7 | 99.5 | 99.6 | 96.7 | 99.1 | 98.6 | 95.7 | 98.9 | 97.3 | 98.5 | 98.8 | 94.3 | 98 | 97.7 | 99.2 | 100 | 97.2 | 96.1 | 86 | 99.5 | 100 | 97.6 |
|
45.7 | 25.5 | 83 | 39.1 | 58.1 | 31 | 79.8 | 66.7 | 77 | 34.4 | 59.3 | 32.7 | 64.2 | 11.3 | 38.3 | 59 | 69 | 60.9 | 45.2 | 56.1 | 83.9 | 45.6 |
|
78.7 | 61.4 | 90.2 | 73.3 | 72.4 | 38.9 | 100 | 71.4 | 45.5 | 50.7 | 62.5 | 39.4 | 73.9 | 76.5 | 57.1 | 61.9 | 93.3 | 58.6 | 71.4 | 75 | 70.6 | 66 |
|
47 | 52.5 | 83.7 | 36.5 | 48.7 | 28.2 | 82.8 | 79.2 | 63.2 | 40.6 | 60.4 | 39.9 | 47.4 | 27 | 18.1 | 29.8 | 79.2 | 57.2 | 35.9 | 55.1 | 90.2 | 47.2 |
|
58.5 | 25.4 | 56.5 | 3.8 | 43.5 | 46.7 | 66 | 85.7 | 47.1 | 58.4 | 70.6 | 37.8 | 52 | 54.9 | 44.7 | 25.9 | 73.5 | 42.1 | 55 | 61 | 40 | 50.3 |
|
11.3 | 31.9 | 16.7 | 0.4 | 70.8 | 60.6 | 80.8 | 0 | 60 | 16.2 | 10.5 | 18.8 | 63.8 | 75.4 | 12.6 | 0 | 85.1 | 82.2 | 76.9 | 66.9 | 100 | 29.7 |
|
90.1 | 52.2 | 32.7 | 75.8 | 99.2 | 97.9 | 97.5 | 100 | 91.2 | 92.1 | 40.1 | 97.9 | 99.1 | 98.1 | 44.3 | 3.9 | 91.7 | 94.8 | 96 | 95.7 | 99.4 | 83.7 |
|
21 | 28.3 | 0 | 18.6 | 18.2 | 0 | 0 | 25 | 0 | 28.8 | 9.3 | 11.2 | 0 | 2.8 | 0 | 0 | 9.5 | 22.1 | 0 | 28.1 | 0 | 15.4 |
Målnivå (målnivåer för respektive tabell inom parentes nedan).
Set target levels within parenthesis below.
1. Screeningupptäckt bröstcancer bland kvinnor i åldrarna
40–74 år vid diagnos (70/60).
Sverige har traditionellt haft ett högt deltagande i
mammografiscreeningen. Sedan 2012 har 2/3 av alla bröstcancerfall i
åldersgruppen 40–74 år upptäckts via mammografiscreening. I 1 region
(Stockholm) uppnås inte uppsatta målnivåer.
2. Multidisciplinär konferens (MDK) inför behandlingsstart,
bland alla anmälda fall (99/90).
MDK säkrar patienten en allsidig bedömning och
behandlingsrekommendation. Följsamheten till Socialstyrelsens riktlinjer
är mycket hög, över 99 %.
3. Fastställd diagnos innan behandlingsstart, bland alla
behandlade fall utan fjärrmetastaser vid diagnos (98/95).
Fastställd diagnos innan behandlingsstart är viktig för rätt behandling
i rätt tid och i rätt turordning (primär operation eller preoperativ
behandling) och för att kirurgin ska kunna utföras i en seans.
Majoriteten av alla fall, 97 %, har diagnos klar innan operation eller
preoperativ onkologisk behandling. Resultaten är stabila över tid och
pekar på en effektiv utredningsprocess. I 3 regioner uppnås inte den
lägre målnivån.
4. Fullständig patologirapport, bland primärt opererade
invasiva fall utan fjärrmetastaser vid diagnos (98/95).
Den mikroskopiska vävnadsanalysen är grunden för beslut om den
postoperativa onkologiska systembehandlingen. För att patologirapporten
ska anses som komplett ska den innehålla resultat rörande Ki67, ER, PR,
HER2 samt grad. Enligt KVAST-gruppens riktlinjer ska ER, PR, Ki67 och
HER2 analyseras på både preoperativ biopsi och operationspreparat.
Biomarköruttrycket kan skifta inom tumören, och ju mindre mängd
tumörvävnad som analyseras, desto större risk för det sanna
biomarköruttrycket ej uppmärksammas. Risken för skiftande tumöruttryck
är lägre för ER än för exempelvis KI67. Enstaka sjukhus har valt att
inte analysera om ER och PR på operationspreparatet. I 6 regioner uppnås
inte den lägre målnivån.
5. Individuell vårdplan (Min Vårdplan) har upprättats i
samråd med patienten, bland alla anmälda fall (99/95).
En individuell vårdplan ska stödja och främja patientdelaktighet och öka
tryggheten. I 5 regioner uppnås inte den lägre målnivån.
6. Patienten har erbjudits, i journalen dokumenterad,
kontaktsjuksköterska, bland alla anmälda fall (99/95).
Registerdata visar att 99 % erbjuds en kontaktsjuksköterska, helt i
enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. I 2 regioner uppnås inte
den lägre målnivån.
7. Välgrundad misstanke om cancer till primär operation inom
35 dagar, bland primärt opererade fall utan fjärrmetastaser vid diagnos
(80).
Standardiserat vårdförlopp infördes för att säkra utredning och vård i
rimlig tid. I Riket har 46 % av fallen en ledtid inom de rekommenderade
35 dagarna, vilket avspeglar nya, kvalitetshöjande men mer tidskrävande
rutiner för diagnostik. Målnivån uppnås av 2 regioner (Södermanland och
Norrbotten). Resultaten bör tolkas med försiktighet då definitionen av
start av vårdprocessen tolkas olika av olika vårdgivare.
8. Välgrundad misstanke om cancer till preoperativ onkologisk
behandling inom 35 dagar, bland opererade fall som fått preoperativ
onkologisk behandling utan fjärrmetastaser vid diagnos
(80).
Standardiserat vårdförlopp infördes för att säkra utredning och vård i
rimlig tid. I Riket har 66 % av fallen en ledtid inom de rekommenderade
35 dagarna, vilket avspeglar nya, kvalitetshöjande men mer tidskrävande
rutiner för diagnostik. Målnivån uppnås av 3 regioner. Resultaten bör
tolkas med försiktighet då definitionen av start av vårdprocessen tolkas
olika av olika vårdgivare.
9. Välgrundad misstanke om cancer till primär behandling inom
35 dagar, bland opererade fall utan fjärrmetastaser vid diagnos
(80).
Standardiserat vårdförlopp infördes för att säkra utredning och vård i
rimlig tid. I Riket har 47 % av fallen en ledtid inom de rekommenderade
35 dagarna, vilket avspeglar nya, kvalitetshöjande men mer tidskrävande
rutiner för diagnostik. Målnivån uppnås av 3 regioner. Resultaten bör
tolkas med försiktighet då definitionen av start av vårdprocessen tolkas
olika av olika vårdgivare.
10. Operation till kemoterapi inom 42 dagar, bland primärt
opererade fall utan fjärrmetastaser vid diagnos (90/80).
Väntetiden från operation till start av postoperativ kemoterapi ska
enligt vårdprogrammet inte överstiga 4-5 veckor (28-35 dagar). Studier
tyder på att överlevnadsvinsten är störst om behandlingen startar inom
30 dagar efter operation. Den lägre målnivån uppnås av 1 region
(Gotland). Resultaten bör tolkas med försiktighet då operationsdatum är
datum för första operation, vilket innebär att tiden från sista
operation till start av kemoterapi kan vara kortare än den som
redovisas.
11. Operation till strålbehandling inom 56 dagar, bland
primärt opererade fall utan fjärrmetastaser vid diagnos som inte fått
postoperativ kemoterapi (90/80).
Väntetiden från operation till start av postoperativ strålbehandling
ligger idealt kring 6-8 veckor (42-56 dagar). Enligt studier ger längre
väntetider än 12 veckor (84 dagar) en ökning av risken för lokalt
återfall. Den lägre målnivån uppnås av 4 regioner varav 1 även uppnår
den högre. Resultaten bör tolkas med försiktighet då operationsdatum är
datum för första operation, vilket innebär att tiden från sista
operation till start av strålbehandling kan vara kortare än den som
redovisas.
12. Täckningsgrad för 5-årsuppföljning av
fjärrmetastaser/postoperativa loko-regionala recidiv, bland anmälda fall
utan fjärrmetastaser vid diagnos (90/80).
Att rapportera 5-årsuppföljning fordras för att registret ska kunna
redovisa resultat av behandling. I 6 av 21 regioner uppnås inte den
nedre målnivån.
13. Täckningsgrad för baslinjeenkät PROM
(40/20).
Insamling av patientrapporterade utfallsmått gör det möjligt att mäta
patientens självrapporterade hälsa relaterat till de behandlingar som
ges. I 6 regioner (11 enheter) uppnås den nedre målnivån. Ingen enhet
uppnår den högre målnivån.
|
Indikator
|
Stockholm
|
Uppsala
|
Södermanland
|
Östergötland
|
Jönköping
|
Kronoberg
|
Kalmar
|
Gotland
|
Blekinge
|
Skåne
|
Halland
|
Västra Götaland
|
Värmland
|
Örebro
|
Västmanland
|
Dalarna
|
Gävleborg
|
Västernorrland
|
Jämtland
|
Västerbotten
|
Norrbotten
|
RIKET
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
91.2 | 98.7 | 89.7 | 88.6 | 86.5 | 90 | 95.5 | 89.7 | 89.4 | 92 | 91 | 90.7 | 92.2 | 92.4 | 97 | 85.9 | 93.8 | 98.5 | 86 | 87 | 90.2 | 91.4 |
|
92.9 | 100 | – | 100 | 100 | 85.7 | 100 | 100 | – | 96.2 | 94.7 | 92.4 | – | – | 92.3 | 100 | 75 | 100 | 90.9 | 100 | 100 | 94.2 |
|
90.1 | 93.5 | 93.4 | 91.7 | 89.7 | 89.2 | 89.9 | 90.9 | 85.6 | 91.7 | 95.6 | 94.7 | 90.8 | 90.6 | 92.4 | 98.5 | 95.3 | 94 | 95.3 | 89.8 | 96.6 | 92.2 |
|
75.7 | 83.3 | 90 | 72.1 | 72.4 | 81.8 | 78.3 | 88.9 | 72.7 | 78.8 | 79.2 | 86.4 | 73.7 | 91.3 | 81.6 | 83.3 | 90.5 | 94.1 | 81.2 | 82.6 | 84.6 | 80.6 |
|
37.1 | 69.2 | 0 | 24.2 | 34.6 | 18 | 11.8 | 7.1 | 6.1 | 14.6 | 30.6 | 12.9 | 0 | 16.4 | 15.4 | 9.5 | 11.9 | 5.9 | 0 | 25 | 7 | 20.8 |
|
93.6 | 88 | 87.6 | 97.8 | 96.3 | 96 | 96 | 96.5 | 92.1 | 97.5 | 95.4 | 94.9 | 98.9 | 94.3 | 87.1 | 95.9 | 95.3 | 88.9 | 93.8 | 87.7 | 97.3 | 94.4 |
|
76.4 | 95 | 90 | 69.8 | 69 | 77.3 | 69.6 | 88.9 | 63.6 | 78.8 | 52.8 | 79.9 | 84.2 | 39.1 | 94.7 | 11.1 | 70 | 82.4 | 87.5 | 65.2 | 50 | 75 |
|
97.3 | 96.6 | 98.5 | 98.5 | 98.1 | 95.5 | 97.8 | 100 | 97.6 | 99.5 | 99.5 | 94.6 | 95.1 | 98.2 | 95.4 | 99.1 | 90.1 | 99.4 | 98.3 | 97.6 | 100 | 97.1 |
|
98.4 | 97 | 96.9 | 96.2 | 96.7 | 92 | 96.8 | 100 | 100 | 98.1 | 93.9 | 98.4 | 100 | 100 | 93.3 | 100 | 100 | 100 | – | 96.6 | 83.3 | 97.7 |
Målnivå (målnivåer för respektive tabell inom parentes nedan).
Set target levels within parenthesis below.
14. Bröstbevarande operation vid små invasiva tumörer, bland
primärt opererade fall med invasiv cancer ≤ 30 mm utan fjärrmetastaser
vid diagnos (95/85).
Bröstbevarande kirurgi är standardingreppet vid små tumörer. I Riket
opereras 91 % av fallen med små invasiva tumörer med bröstbevarande
kirurgi. Alla regioner uppnår den lägre målnivån varav 4 regioner även
den högre målnivån.
15. Bröstbevarande operation vid små icke-invasiva tumörer,
bland primärt opererade fall med icke-invasiv cancer ≤ 20 mm
(95/90).
Bröstbevarande kirurgi är standardingreppet vid små tumörer. I Riket
opereras 94 % av fallen med små icke-invasiva tumörer med bröstbevarande
kirurgi. I 2 regioner uppnås inte den lägre målnivån. I 10 regioner
uppnås den högre målnivån.
16. Enbart en bröstoperation vid invasiv cancer (ingen
omoperation p.g.a. tumördata), bland opererade invasiva fall utan
fjärrmetastaser vid diagnos (90/80).
Ur ett patientperspektiv är det angeläget med få reoperationer. God
preoperativ diagnostik och kirurgi återspeglas i en stabilt låg andel
reoperationer, trots en successivt ökande andel bröstbevarande kirurgi.
I Riket utförs vid invasiv cancer endast ett bröstingrepp i 92 %. Alla
regioner uppnår den lägre målnivån och alla utom 5 också den högre
målnivån.
17. Enbart en bröstoperation vid icke-invasiv cancer (ingen
omoperation p.g.a. tumördata), bland opererade icke-invasiva fall
(90/70).
Ur ett patientperspektiv är det angeläget med få reoperationer. I Riket
utförs vid icke-invasiv cancer endast ett bröstingrepp i 81 %. Alla
regioner uppnår den lägre målnivån, och 4 regioner uppnår även den högre
målnivån.
18. Omedelbara rekonstruktioner, bland mastektomerade fall
utan fjärrmetastaser vid diagnos (40/20).
Vid mastektomi anges i nationella och internationella riktlinjer att
patienten bör erbjudas möjlighet till omedelbar rekonstruktion.
Målnivåerna följer EUSOMAs riktlinjer. Den högre målnivån uppnås i
endast 1 region (Uppsala). I ytterligare 5 regioner uppnås den lägre
målnivån. Det finns regionala skillnader i vilka patienter som erbjuds
rekonstruktion och också ojämn tillgång på onkoplastikkirurgisk/
plastikkirurgisk kompetens.
19. Sentinel node operation, bland invasiva fall utan känd
spridning till lymfkörtlar eller fjärrmetastaser vid diagnos
(95/90).
Kännedom om tumörspridning till armhålans lymfkörtlar föreligger
påverkar de postoperativa behandlingsrekommendationerna. Vid kliniskt
friska lymfkörtlar i armhålan rekommenderas operation med sentinel node
biopsi för att fastlägga lymfkörtelstatus. Ny forskning visar att man i
en lågriskgrupp kan avstå armhåleingrepp utan påverkan på överlevnad,
vilket kan modifiera målnivån på sikt. I 5 regioner uppnås inte den
lägre målnivån.
20. Ingen sentinel node operation, bland icke-invasiva fall
(90/80).
Lymfkörtelstatus är en signifikant prognostisk faktor endast för invasiv
cancer då ren icke-invasiv cancer inte metastaserar till lymfkörtlarna.
Pga risken för armkomplikationer rekommenderas inte armhålekirurgi vid
ren icke-invasiv cancer. Den högre målnivån uppnås av 3 regioner, och
den lägre av ytterligare 4.
21. Antal uttagna lymfkörtlar vid sentinel node operation,
bland primärt opererad invasiv cancer med sentinel node biopsi som
slutingrepp, andel med högst 5 uttagna lymfkörtlar
(95/90).
Den diagnosiska säkerheten vid sentinel node operation ökar med antalet
uttagna lymfkörtlar, men samtidigt också risken för armmorbiditet. Det
diagnostiska tilläggsvärdet är marginellt efter tre uttagna körtlar, och
vid fler än 5 uttagna körtlar ses en ökad risk för armmorbiditet. Alla
regioner uppnår den lägre målnivån, och alla utom 2 också den högre.
22. Ingen kompletterande axillutrymning, bland primärt
opererad kliniskt körtelnegativ invasiv cancer med 1-2 positiva sentinel
node körtlar (95/90).
Reoperation med kompletterande axillutrymning rekommenderas när
makrometastaser identifierats i fler än två sentinel node körtlar vid
primäroperationen. Vid makrometastaser i 1–2 sentinel node körtlar vid
primär kirurgi rekommenderas istället strålbehandling mot armhålan. I 1
region (Norrbotten) uppnås inte den lägre målnivån. 16 regioner uppnår
den högre målnivån.
14. Breast-conserving surgery
for invasive breast cancer, among primarily operated cases with invasive
cancer <=30 mm without distant metastasis at diagnosis
(95/85).
On a national level 91 % of cases with small invasive tumors have breast
conserving surgery. All regions reach the lower target level, and 4 also
the higher.
15. Breast-conserving surgery
for non-invasive breast cancer, among primarily operated cases with
non-invasive breast cancer <=20 mm (95/90).
On a national level 94 % of cases with small non-invasive tumors have
breast conserving surgery. In 15 regions the lower target level is
reached, and 10 of these also reach the higher.
16. One breast operation only
for invasive breast cancer (no reoperation due to tumor data), among
operated invasive cases without distant metastasis at diagnosis
(90/80).
From the patient perspective the rate of reoperations should be kept
low. The low rate of reoperation due to tumor data (8 %) reflects a high
quality of both preoperative work up and surgery.
17. One breast operation only
for non-invasive breast cancer (no reoperation due to tumor data), among
operated cases of non-invasive cancer (90/70).
From the patient perspective the rate of reoperations should be kept
low. On a national level 19 % of cases with non-invasive cancer get
reoperated due to tumor data. All regions reach the lower target
level.
18. Immediate breast
reconstructions, among mastectomy cases without distant metastases at
diagnosis (40/20).
Treatment guidelines state that the patient should be offered immediate
reconstruction in the case of mastectomy. In 2025, 21 % of the
mastectomy cases received immediate breast reconstruction (invasive
cancer 17 %, non-invasive cancer 47 %). There are regional differences
in which patients are offered reconstruction and uneven access to
oncoplastic surgery/plastic surgery expertise. The higher target level
is reached in only 1 region. In 5 more regions the lower target level is
reached.
19. Sentinel node operation,
among invasive cases with clinically node-negative, distant
metastasis-free disease (95/90).
In clinically node-negative disease, sentinel node biopsy is recommended
to determine nodal status, which in turn guides postoperative treatment
decisions. In 5 regions the lower target level is not reached.
20. No sentinel node biopsy,
among cases with non-invasive disease (90/80).
Lymph nodal status is a significant prognostic factor only for invasive
cancer. Pure in non-invasive cancer does not metastasize to the lymph
nodes. Axillary surgery for non-invasive disease does not affect
survival but increases complications and long-term morbidity. On a
national level 25 % of cases with non-invasive disease get operated in
the axilla.
21. Proportion with no more than
5 lymph nodes removed at sentinel node biopsy (final axillary
procedure), among cases with invasive disease and primary surgery
(95/90).
The diagnostic accuracy after sentinel node biopsy increases with the
number of lymph nodes removed, as does the risk of arm morbidity. The
additional diagnostic value is marginal after 3 removed glands. With
>5 removed glands, no additional diagnostic value is seen, but a
clearly increased risk of arm morbidity. All regions reach the lower
target level and 19 regions also reach the higher target level.
22. No complementary axillary
clearance among clinically node-negative cases after primary surgery and
1-2 positive SLN (95/90).
Complementary axillary clearance is recommended when macro-metastases
are identified in more than 2 of the removed sentinel nodes. In cases
with 1-2 macro-metastases, axillary radiotherapy is recommended instead
of complementary axillary clearance as radiotherapy results in a lower
risk of lymphedema. Sentinel node micro-metastases do not indicate
further axillary surgery. The lower target level is not reached in 1
region.
|
Indikator
|
Stockholm
|
Uppsala
|
Södermanland
|
Östergötland
|
Jönköping
|
Kronoberg
|
Kalmar
|
Gotland
|
Blekinge
|
Skåne
|
Halland
|
Västra Götaland
|
Värmland
|
Örebro
|
Västmanland
|
Dalarna
|
Gävleborg
|
Västernorrland
|
Jämtland
|
Västerbotten
|
Norrbotten
|
RIKET
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
77.4 | 71.1 | 81.2 | 61.5 | 66.7 | 60 | 61.1 | 60 | 72 | 74.2 | 79.5 | 74.6 | 62.5 | 63.2 | 57.7 | 53.3 | 78.1 | 73.3 | 33.3 | 57.9 | 66.7 | 71.6 |
|
87.1 | 61.5 | 90.5 | 92.9 | 85.7 | 100 | 100 | – | 100 | 93.7 | 100 | 100 | 100 | 90 | 85.7 | 83.3 | 100 | 88.9 | 100 | 100 | 100 | 92.3 |
|
78 | 80 | 100 | 100 | 100 | 80 | – | – | 75 | 97.6 | 90 | 90.5 | 100 | 100 | 100 | 90.9 | 100 | 83.3 | – | 83.3 | 83.3 | 89 |
|
87.8 | 83.9 | 100 | 90.9 | 71.4 | 75 | 92.3 | 100 | 93.8 | 92.6 | 96.3 | 88.6 | 71.4 | 83.9 | 84.2 | 94.7 | 100 | 100 | 66.7 | 100 | 83.3 | 88.7 |
|
96.6 | 86.1 | 80.3 | 97.6 | 95.4 | 94.7 | 97.1 | 96.9 | 91.2 | 84.1 | 81.1 | 94.2 | 88 | 86.5 | 89.6 | 97.7 | 93.8 | 96 | 87.2 | 94.3 | 91.3 | 91.9 |
|
84.8 | 92 | 100 | 75.9 | 95.8 | 93.8 | 92.3 | – | 100 | 86.8 | 93.5 | 85.4 | 82.8 | 73.1 | 71.4 | 100 | 86.4 | 66.7 | 80 | 71.4 | 87.5 | 86.1 |
|
88 | 88.9 | 100 | 90.3 | 71.4 | 92.9 | 68.8 | – | 100 | 85.7 | 90 | 92.9 | 84.6 | 81.8 | 85.7 | 93.8 | 81.5 | 95 | 100 | 57.1 | 80 | 87.2 |
|
69.4 | 66.7 | 100 | 83.3 | 66.7 | 100 | 60 | – | 62.5 | 94.4 | 100 | 98 | 88.9 | 85.7 | 90 | 87.5 | 77.8 | 100 | – | – | 100 | 85.4 |
Målnivå (målnivåer för respektive tabell inom parentes nedan).
Set target levels within parenthesis below.
23. Preoperativ behandling, bland HER2-positiva och
trippelnegativa fall med invasiv bröstcancer som opererats och vid
diagnos hade en tumör >=2cm och/eller var nodpositiv, utan
fjärrmetastaser vid diagnos (90/70).
Preoperativ behandling är standard vid HER2-positiv och trippelnegativ
bröstcancer vid tumörstorlek över 2 cm eller med lymfkörtelmetastaser,
där denna behandling kan innebära en överlevnadsvinst. Nationellt ges
preoperativ behandling till 72 % av patienterna. 9 regioner uppnår den
lägre målnivån men ingen region den högre målnivån.
24. Preoperativ dubbelblockad, bland preoperativt behandlade
HER2-positiva fall som opererats utan fjärrmetastaser vid diagnos
(95/80).
Vid preoperativt behandling av HER2-positiv bröstcancer rekommenderar
vårdprogrammet anti-HER2-behandling med dubbla antikroppar då detta ökar
andelen patienter som får komplett patologisk respons av behandlingen.
Nationellt får 92 % av patienterna dubbelblockad. Alla regioner med
tillräckliga data, förutom Uppsala, uppnår den lägre målnivån och 10
också den högre.
25. Immunterapi vid preoperativ behandling av trippelnegativ
bröstcancer, bland preoperativt behandlade trippelnegativa opererade
fall >=2 cm och/eller cN+ utan fjärrmetastaser vid diagnos
(80/70).
Vid trippelnegativ bröstcancer större än 2 cm och/eller med verifierad
spridning till armhålans lymfkörtlar rekommenderas behandling med
kemoterapi i kombination med pembrolizumab, då tillägg av pembrolizumab
ökar andelen patienter med fullständig patologisk respons (pCR) och
händelsefri överlevnad (EFS). Alla regioner med tillräckliga data uppnår
den lägre målnivån varav 16 även den högre.
26. Kemoterapi, pre- och/eller postoperativt, bland opererade
ER-negativa, invasiva fall med större tumörer eller spridning till
lymfkörtlar utan fjärrmetastaser vid diagnos (95/85).
Vid bröstcancer med bristande endokrin känslighet, lymfkörtelmetastaser
eller andra riskfaktorer rekommenderas behandling med kemoterapi. Här
illustreras data för fall med ”hormonokänsliga” (ER-negativa) tumörer. I
Riket finns en god följsamhet till riktlinjerna där 89 % av fallen
erhåller behandling. I 8 regioner uppnås inte den lägre målnivån.
27. Endokrin behandling, bland invasiva opererade ER-positiva
fall utan fjärrmetastaser vid diagnos (95/90).
Endokrin behandling rekommenderas för alla patienter med
östrogenreceptorpositiv (ER+) bröstcancer. Vid mycket liten risk för
återfall kan man överväga att avstå från endokrin behandling. I de fall
där samsjuklighet föreligger får nyttan med endokrin behandling vägas
mot övriga medicinska faktorer. I Riket får 92 % endokrin behandling. I
8 av 21 regioner uppnås inte den lägre målnivån.
28. Anti-HER2-riktad behandling, bland invasiva opererade
HER2-positiva fall utan fjärrmetastaser vid diagnos
(95/90).
Användningen av anti-Her2-behandling vid HER2-positiv sjukdom är
etablerad i Sverige, och ges till 86% av målgruppen. I 8 av 21 regioner
uppnås EUSOMAs lägre målnivå, och i 4 av dem också den högre.
29. Lokoregional strålbehandling, bland invasiva
mastektomerade fall med spridning till lymfkörtlarna men utan
fjärrmetastaser vid diagnos (90/95).
Lokoregional strålbehandling rekommenderas vid lymfkörtelpositiv
bröstcancer (om ej endast mikro-metastas), och ges till 87 % av
patienterna i målgruppen. I 9 regioner uppnås den lägre målnivån, och i
4 av dem också den högre.
30. Regional strålbehandling, bland opererade invasiva fall
med fler än 3 positiva axillkörtlar utan fjärrmetastaser vid diagnos
(90/80).
Nationella vårdprogrammet för bröstcancer rekommenderar lokoregional
strålbehandling vid lymfkörtelpositiv bröstcancer (ej om endast
mikro-metastas). Undantag kan också vara aktuellt vid enbart en
makro-metastas och vid samsjuklighet. I Riket uppnås den lägre målnivån
med 85 % av målgruppen som strålbehandlas. I 8 av 18 regioner uppnås den
högre målnivån och i ytterligare 4 regioner den lägre.
23. Preoperative treatment,
among HER2-positive and triple-negative cases >=2cm or cN+ without
distant metastases at diagnosis (90/70).
NACT is standard of care in HER2-positive or triple-negative breast
cancer stage II-III based on the correlation between pathologic complete
response (pCR) and outcome as well as the potential to individualize
adjuvant therapy based on pCR status. On a national level the lower
target level is met with 72% of cases receiving preoperative treatment.
The lower target level is however not met in 9 out of 21 counties.
24. Preoperative dual blockade,
among preoperative treated HER2-positive operated cases without distant
metastasis at diagnosis (95/80).
Anti-HER2 treatment with dual blockade (two types of antibodies) is
recommended in preoperative treatment of HER2-positive breast cancer, as
this increases the proportion of patients with a complete pathological
treatment response. On a national level the lower target level is met
with 92 % of patients receiving double blockade. The lower target level
is reached in all counties with available data except for Uppsala (10
counties also reach the higher set target level).
25. Immunotherapy at
preoperative treatment of triple negative breast cancer, among
preoperative treated triple negative operated cases >=2 cm and/or cN+
without distant metastasis at diagnosis (80/70).
For triple-negative breast cancer larger than 2 cm and/or with verified
spread to the lymph nodes, treatment with chemotherapy in combination
with pembrolizumab is recommended, as the addition of pembrolizumab
increases the proportion of patients with pathological complete response
(pCR) and event-free survival (EFS). All counties with sufficient data
reach the lower target level, with 16 also reaching the higher one.
26. Chemotherapy, pre- and
postoperative, in large estrogen receptor negative cases and/or
node-positive breast cancer without distant metastases at diagnosis
(95/85).
The national guidelines state that cases with estrogen negative tumors
(or other risk factors based on grade, subtype, proliferation) with or
without involvement of the axillary lymph nodes should be offered
combined chemotherapy. Nationally, there is a good adherence to
guidelines where 89 % of defined cases receive chemotherapy. Regional
differences still prevail.
27. Endocrine therapy, among
estrogen hormone receptor positive operated invasive cases without
distant metastases at diagnosis (95/90).
Endocrine therapy should be offered to all cases with estrogen positive
(ER+) breast cancer. Deferral from guidelines can be done in cases with
very low risk of recurrence and if comorbidity suggest a disadvantage.
Nationally, there is good adherence to guidelines with 92 % of cases
receiving treatment. In 8 of 21 counties the lower target level set by
EUSOMA is not reached.
28. Anti-Her2 treatment, among
operated HER2-positive invasive cases without distant metastases at
diagnosis (95/90).
Anti-Her2-therapy is well established in Sweden, but the target levels
are not met nationally, with 86 % of cases receiving treatment.
29. Postmastectomy radiotherapy,
among those with node-positive and distant metastasis-free disease at
diagnosis (95/90).
Radiotherapy is recommended in cases with positive lymph node e.g. with
macro-metastases. Comorbidity may preclude patients from radiotherapy.
Regional differences have diminished over time, and target levels are
reached in 9 counties.
30. Regional radiotherapy, among
invasive operated cases with more than 3 positive axillary nodes without
distant metastases at diagnosis (90/80).
Guidelines recommend locoregional radiotherapy in node-positive disease
(not if only micro-metastases). Exceptions can be made in case of few
metastases (<=3) and in the presence of comorbidity. Nationally the
lower target level is reached with 85 % of the target group receiving
radiation treatment.
|
Indikator
|
Stockholm-Gotland
|
Mellansverige
|
Sydöstra
|
Södra
|
Västra
|
Norra
|
RIKET
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
85.9 | 83.6 | 86.3 | 85 | 84.6 | 81.3 | 84.6 |
31. Observerad 5-årsöverlevnad för invasiva fall
(85/80).
Nationellt är den observerade 5-årsöverlevnaden 84,6%, varierande mellan
81,3 och 86,3% i de olika sjukvårdsregionerna. Analysen är inte justerad
för de eventuella skillnader som finns mellan sjukvårdsregionernas
patientpopulationer.
31. Observerved 5-year survival
for invasive cases (85/80).
The observed 5-year overall survival is 84.6%, with small differences
between health care regions. The survival estimate is not adjusted for
case-mix and socioeconomic differences.
Axill – Armhåla.
Bröstbevarande operation – Endast en del av bröstet tas bort i samband med canceroperationen. Lämplig metod vid små och medelstora tumörer. Följs som regel av strålbehandling mot kvarvarande bröst.
Cancer in situ (CIS) – Duktal cancer in situ (DCIS) – Förstadium till bröstcancer där cancercellerna ligger inuti bröstets utförsgångar och körtlar. Kan inte orsaka spridning, det vill säga, ge upphov till metastaser.
Endokrin behandling – Ges i princip till alla patienter med ER-positiv och/eller PgR-positiv bröstcancer. Består av hormonblockerande substanser, till exempel tamoxifen och aromatashämmare. Ges oftast under fem till tio år.
ER – Östrogenreceptor. De flesta bröstcancrar uttrycker östrogenreceptorer och kallas då östrogenreceptorpositiva (ER+), vilket betyder att de är mottagliga för östrogen som stimulerar cellerna till att växa. Antiöstrogen behandling = endokrin behandling, rekommenderas vid ERpositiva tumörer. Om tumören saknar receptorer för östrogen har denna behandling ingen effekt.
EUSOMA – European Society of Breast Cancer Specialists, definierar standards för bröstsjukdomars utredning och behandling. I denna europeiska samarbetsorganisation för bröstcancer ingår både profession och patientföreningar (http://www.eusoma.org/).
HER2 – HER2 (Human Epidermal Growth Factor receptor 2) är en gen som normalt finns i alla celler i kroppen och som kontrollerar cellväxt och cellreparation. HER2-positiva tumörer har många kopior av HER2-genen (amplifiering) vilket leder till en kraftig ökning av antalet HER2- receptorer på cellytan. Detta i sin tur stimulerar till snabb cancertillväxt. HER2-positiva tumörer är känsliga för behandlingar mot HER2-receptorn i form av antikroppar eller tyrosinkinashämmare.
INCA – Informationsnätverk för Cancervården.
Invasiv cancer – Cancercellerna infiltrerar i bröstkörtelns stödjevävnad och kan sprida sig via lymfa eller blodbanan till andra organ.
Kemoterapi (cytostatika) – Läkemedel som direkt kan döda cancerceller. Är mest verksamt på snabbväxande celler och innebär nästan alltid biverkningar på friska organ.
Ki67 – Markör för cellproliferation. I cancer med högt Ki67 delar sig cellerna oftare och tumören är mer snabbväxande. Omvänt, lågt Ki67 innebär en mer långsamväxande cancer.
Luminal A + B – Tumörer som uttrycker östrogenreceptorer (ER) och/eller progesteronreceptorer (PgR), det vill säga, är ER-positiva och/eller PgR-positiva kallas luminala.
Mammografiscreening – Allmänt program i den offentliga vården, där kvinnor med regelbundna intervall kallas till mammografi för tidig upptäckt av bröstcancer. Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor mellan 40–74 år bjuds in till screeningprogrammet.
Mastektomi – En operation där hela bröstet tas bort. Om samtidig bröstrekonstruktion utförs sparas mer hud och ibland även bröstvårta och vårtgård.
MDK – Multidisciplinära konferenser före och efter behandling av bröstcancer där specialister från flera olika discipliner närvarar och tillsammans ger rekommendation om behandling.
Målnivåer – Relaterar till nationella och internationella riktlinjer för bröstcancervården. Illustreras med färg i tabellerna med procentnivåerna hög respektive låg.
PgR – Progesteronreceptor. De flesta bröstcancrar uttrycker progesteronreceptorer tillsammans med östrogenreceptorer. Endokrin behandling med olika former av antiöstrogena substanser rekommenderas vid PgR-positiva tumörer. Om tumören saknar receptorer för både progesteron och östrogen saknar endokrin behandling effekt.
PROM – Patient Reported Outcome Measures. Patientrapporterade utfallsmått är patientens skattningar av hur de själva i samband med sjukdom bedömer sina symtom, funktion och livskvalitet.
RCC – Regionalt cancercentrum (http://www.cancercentrum.se/samverkan/).
Sentinel node operation – Vid denna operation identifieras den första lymfkörteln (”portvaktskörteln”) som tar emot lymfflödet från bröstet. Påvisande av cancerceller i 1–4 lymfkörtlar leder antingen till borttagande av fler lymfkörtlar och/eller adjuvant behandling. Om körteln är fri från cancer undviks borttagande av friska lymfkörtlar, vilket minskar risken för armbesvär till exempel i form av armsvullnad.
SVF – Standardiserat vårdförlopp är ett led i den statliga satsningen på kortare väntetider i cancervården. SVF innebär att vården ska följa ett definierat schema för att vara så effektivt som möjligt.
Subtyper – Invasiv bröstcancer kan indelas i grupper (subtyper) efter sina biologiska egenskaper. Baserat på genetiska analyser (genuttrycksanalyser) delas bröstcancer vanligen in i subtyperna Luminal A, Luminal B, HER2-rik och basallik. Inom rutinsjukvården används immunohistokemiska analyser för denna indelning då genuttrycksanalyser ännu ej är en standardmetod. Vid immunohistokemisk metod benämns subtyperna: Luminal A-lik, Luminal Blik HER2-negativ, Luminal B-lik HER2-positiv, HER2-positiv och trippelnegativ. Vanligen används begreppen Luminal A, Luminal B, HER2-positiv och trippelnegativ, där HER2-positiv omfattar alla tumörer som överuttrycker HER2. Överenstämmelse mellan genuttrycksanalysen och analysen med immunohistokemi är hög, dock inte 100 %. Den svåraste avgränsningen är mellan Luminal A och Luminal B, där man inom rutinsjukvård idag i första hand använder tumörgrad och Ki67 som hjälp. Tumörerna inom varje subtyp har likartad prognos och är känsliga för likartade typer av behandling. Med subtypsbestämning kan behandlingsnyttan med onkologisk behandling säkrare bedömas.
TNM – Är ett system för stadieindelning av cancer, som försöker klarlägga utbredningen av patientens tumörsjukdom. Parametern T relaterar till storlek och utbredning av primärtumören, N till utbredning i regionala lymfkörtlar och M till förekomst av fjärrmetastaser.
Tumörgrad (histologisk grad) –Indelning av bröstcancer i tre grader baserat på vävnadsanalys, där grad 1 (G1) är den som är mest lik normal bröstvävnad och grad 3 (G3) är den som är mest förändrad, atypisk.
Trippelnegativ – En cancer som saknar
östrogenreceptorer (ER) och progesteronreceptorer (PgR) och inte
överuttrycker HER2. Den är varken hormonkänslig eller känslig för
behandling riktad mot HER2-receptorn.
Referenser till skrifter/publikationer som använt data från
kvalitetsregistret för Bröstcancer finns under Dokument på http://cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister/dokument/
Comments to table regarding diagnostics, nursing, lead times and coverage
1. Screening-detected breast cancer cases in women between 40-74 years at diagnosis (70/60).
The compliance to the screening mammography program in Sweden is high. About two thirds of all new cases in ages 40-74 are screening-detected.
2. Multidisciplinary team conference (MDK) before start of treatment, among all cases reported (99/90).
The MDT gathers team members to plan and agree on a recommended treatment specific to individual patient needs according to evidence based guidelines. The compliance is high.
3. Definitive diagnosis before start of treatment, among treated cases without distant metastases at diagnosis (98/95).
In 97 % of all cases, a confirmed cancer diagnosis is established before start of treatment. The results are stable over time. The lower target level is not reached in 3 regions.
4. Complete pathology report, among primarily operated invasive cases without distant metastasis at diagnosis (98/95).
The microscopic tissue analysis is the basis for the postoperative treatment decisions. For the pathology report to be considered complete, it must contain data on Ki67, ER, PR, HER2 and grade. According to guidelines ER, PR, Ki67, and HER2 must be analyzed in both the preoperative biopsy and the surgical specimen. Biomarker expression can vary within the tumor, and the smaller the amount of tumor tissue analyzed, the greater the risk that the true biomarker expression goes undetected. The risk of heterogeneous tumor expression is lower for ER than for Ki67, some hospitals have chosen not to re-analyze ER and PR in the surgical specimen. In 6 regions, the lower target level is not reached.
5. An individual care plan (Min Vårdplan) was reached with the patient, among all cases reported (99/95).
An individual care plan aims to support and strengthen patient participation and enhance patient trust. Register data shows high compliance with set target levels.
6. Patient was assigned to a named contact nurse, registered in the medical chart, among all cases reported (99/95).
The compliance is high, but two regions do not meet the lower target level set by the Board of Health and Welfare.
7. Time from suspicion of breast cancer to operation within 35 days, among primarily operated cases without distant metastases at diagnosis (80).
The standardized care process was introduced to secure diagnostics and treatment in a timely fashion. On a national level only 46 % of cases receive surgery within the recommended 35 days, which reflects quality-improving changes in the diagnostic process. Results should however be interpreted with caution as the definition of “start of the care process” differs between different regions and care givers.
8. Time from suspicion of breast cancer to preoperative oncological treatment within 35 days, among operated cases that received preoperative treatment without distant metastases at diagnosis (80).
The standardized care process was introduced to secure diagnostics and treatment in a timely fashion. On a national level only 66 % of cases receive surgery within the recommended 35 days, which reflects quality-improving changes in the diagnostic process. Results should however be interpreted with caution as the definition of “start of the care process” differs between different regions and care givers.
9. Time from suspicion of breast cancer to primary treatment within 35 days, among operated cases without distant metastases at diagnosis (80). The standardized care process was introduced to secure diagnostics and treatment in a timely fashion. On a national level only 47 % of cases receive treatment within the recommended 35 days, which reflects quality-improving changes in the diagnostic process. Results should however be interpreted with caution as the definition of “start of the care process” differs between different regions and care givers.
10. Time from surgery to chemotherapy within 42 days, among primarily operated cases without distant metastasis at diagnosis (90/80).
Time from surgery to the start of postoperative chemotherapy should not exceed 4-5 weeks (28-35 days) according to the care program. Studies indicate that the survival benefit is greatest if treatment starts within 30 days after surgery. The date of surgery is the date of the first operation, which means that the time from the last operation to the start of chemotherapy treatment may be shorter than that reported.
11. Time from surgery to radiation therapy within 56 days, among primarily operated cases without distant metastasis at diagnosis who did not receive postoperative chemotherapy (90/80). The ideal time from surgery to the start of postoperative radiotherapy is around 6-8 weeks (42-56 days). According to studies, waiting times longer than 12 weeks (84 days) increase the risk of local recurrence. The operation date is the date of the first operation, which means that the time from the last operation to the start of radiation treatment may be shorter than that reported.
12. Coverage for 5-year follow-up of reporting distant metastases/post-operative loco-regional recurrences, among reported cases without distant metastasis at diagnosis (90/80).
Reporting of 5-year follow-up on distant metastases and loco-regional recurrences are needed to assess treatment results. The lower target level is not reached in 6 out of 21 regions.
13. Coverage for baseline questionnaire PROM (40/20).
Patient-reported outcome measures are used to assess self-reported health in relation to given treatment. The lower target level is reached in 6 regions (11 reporting units).